change !?
Idag har moa hjälpt mej tagit ur min hårförlägning och mina flätor , å de känns skit ! uscha nu känner jag mej så där vardaglig som alla andra , särskilt eftersom mitt hår är så jävla slitet å tråkigt :/ Å håret gör faktiskt himla mycket för utseendet så har haft lite småångest nu under dagen.. men måste säga att de va ju riktigt skönt oxå kunna tvätta å borsta håret ordentligt =) Så när ja kommer hem till motala igen blir det att färga någo cool färg å finna mej själv i de =) blir nog bra de där :) annars har jag inte gjort mycket alls idag, vädret har ju inte vart på topp så finns inte mkt att göra då tyvärre.
Och igår införskaffade jag mej en facebook oxå, för de verkar ju vara en plats för dom flesta. Men fanken va svårt å komplicerat de är, förstår inte mkt av de än men de kommer väl :) Men jag är ju ganska oteckninsk av mej så kanske bror på de. hittade alla möjliga filurer där, dom man inte snackat me på hur länge som hellst, å de e ju alltid skoj =)
Eftersom i min ålder eller jag vet inte , de är väl inte så för alla men som jag uppfattar det å som jag har märkt så är det lätt att glida ifrån sina vänner under perioden gymnasiet. Mycket beror nog på att man börjar olika skoler, kanske olika inriktningar, man hittar nya vänner hit å nya vänner dit. Folk förändras och formas till den person den kommer vara i framtiden. Jag själv har förändras mycket under dom här åren, å jag känner att nu har jag hittat mej själv, jag vet vem jag är å jag har fötterna på jorden, gör det jag vill göra och lever under mottot - man lever bara en gång (vetenskapligt bevisat iaf) så ta vara på varje minut av livet ! Alla har sina egna mål i livet, alla har sina egna uppfattningar om hur man ska leva ett bra och fläckfritt liv. En del vill utforska ,upptäcka, testa gränser, äventyra, en del vill leva en tryggt liv med en trygg miljö att stadga sig på. osv. Det finns så¨många sett man kan leva sitt liv på, och jag tycker personligen att ingen har rätt att säga till en annan vad den ska göra och hur den ska leva sitt liv! för vi alla är olika och behöver leva ut våra mål å önskningar, fantasier. Visst det finns gränser för vad som är okej. Men oftast kommer en person underfund med det själv, man behöver lära av sina egna misstag för att bli självständnig och kunna stå på egna ben.
Det säger jag av egen erfarenhet. Jag har gjort många misstag och snesteg i mitt liv, och fler kommer det säkert att bli under åren. Men jag har tagit lärdom av dom och de har hjälpt till att forma mej till den jag är idag. av varje snesteg är man en erfarenhet rikare.
Nu kände jag att jag halka iväg lite på en annan bana här, men de jag skulle komma fram till är att folk förändras lika som jag gör, därför tror jag man glider ifrån sina vänner just vid den här åldern. Jag har inte många jag kan kalla för riktiga vänner, jag har många kompisar men väldigt få riktiga vänner. Och det skrämmer mej faktiskt, för när nånting tynger mej så vet jag faktiskt inte vem jag ska vända mej till längre, eftersom alla dom som stog mej så nära förr är för mej inte samma person längre, och jag tror dom ser mej på samma sett. jag dömmer ingen , absolut inte för jag är medveten om att det är en process alla går igenom, man förändras och kanske hittar man tillbaka till varandra lr så hittar man nya då likasinnande vänner. Jag är glad för dom vänner jag har och jag är jätte glad för alla kompisar jag kan umgås å ha kul med då och då. Men ibland önskar jag att allt bara kunde vara som de alltid va förut. men man ska se framåt och inte blicka tillbaka för mkt i de förflutna, de är lätt att man fastnar då . Nu ska jag ut på en kvällspromenad. Men skönt rensa huvvet lite :) tjingeling / lak shortY
Och igår införskaffade jag mej en facebook oxå, för de verkar ju vara en plats för dom flesta. Men fanken va svårt å komplicerat de är, förstår inte mkt av de än men de kommer väl :) Men jag är ju ganska oteckninsk av mej så kanske bror på de. hittade alla möjliga filurer där, dom man inte snackat me på hur länge som hellst, å de e ju alltid skoj =)
Eftersom i min ålder eller jag vet inte , de är väl inte så för alla men som jag uppfattar det å som jag har märkt så är det lätt att glida ifrån sina vänner under perioden gymnasiet. Mycket beror nog på att man börjar olika skoler, kanske olika inriktningar, man hittar nya vänner hit å nya vänner dit. Folk förändras och formas till den person den kommer vara i framtiden. Jag själv har förändras mycket under dom här åren, å jag känner att nu har jag hittat mej själv, jag vet vem jag är å jag har fötterna på jorden, gör det jag vill göra och lever under mottot - man lever bara en gång (vetenskapligt bevisat iaf) så ta vara på varje minut av livet ! Alla har sina egna mål i livet, alla har sina egna uppfattningar om hur man ska leva ett bra och fläckfritt liv. En del vill utforska ,upptäcka, testa gränser, äventyra, en del vill leva en tryggt liv med en trygg miljö att stadga sig på. osv. Det finns så¨många sett man kan leva sitt liv på, och jag tycker personligen att ingen har rätt att säga till en annan vad den ska göra och hur den ska leva sitt liv! för vi alla är olika och behöver leva ut våra mål å önskningar, fantasier. Visst det finns gränser för vad som är okej. Men oftast kommer en person underfund med det själv, man behöver lära av sina egna misstag för att bli självständnig och kunna stå på egna ben.
Det säger jag av egen erfarenhet. Jag har gjort många misstag och snesteg i mitt liv, och fler kommer det säkert att bli under åren. Men jag har tagit lärdom av dom och de har hjälpt till att forma mej till den jag är idag. av varje snesteg är man en erfarenhet rikare.
Nu kände jag att jag halka iväg lite på en annan bana här, men de jag skulle komma fram till är att folk förändras lika som jag gör, därför tror jag man glider ifrån sina vänner just vid den här åldern. Jag har inte många jag kan kalla för riktiga vänner, jag har många kompisar men väldigt få riktiga vänner. Och det skrämmer mej faktiskt, för när nånting tynger mej så vet jag faktiskt inte vem jag ska vända mej till längre, eftersom alla dom som stog mej så nära förr är för mej inte samma person längre, och jag tror dom ser mej på samma sett. jag dömmer ingen , absolut inte för jag är medveten om att det är en process alla går igenom, man förändras och kanske hittar man tillbaka till varandra lr så hittar man nya då likasinnande vänner. Jag är glad för dom vänner jag har och jag är jätte glad för alla kompisar jag kan umgås å ha kul med då och då. Men ibland önskar jag att allt bara kunde vara som de alltid va förut. men man ska se framåt och inte blicka tillbaka för mkt i de förflutna, de är lätt att man fastnar då . Nu ska jag ut på en kvällspromenad. Men skönt rensa huvvet lite :) tjingeling / lak shortY
Kommentarer
Postat av: Rodeln
Många funderingar ,,, men ,,,,Du är klok ........!.........;)Kommer att gå superbt!!
Trackback
